Bilder från Arbetarrörelsens arkiv
 
 
   



> In English

> Gästbok

Post- och besöksadress:
Slottet
261 31 Landskrona

Kansli:
0762 – 47 83 74
Säkrast 11-15 (fre 11-14.30)
kansli@arbetarhistoria.org

Övriga kontaktpersoner:
Lars Berggren
0761 – 48 41 42

Bankgiro:
449-4274

Organisationsnummer:
844001-2212

 
 

Vårterminen 2018

Ladda ner programmet som pdf [länk]

Torsdag 22/2, kl. 18.30 – 20, Landskrona museum, filmsalen.

Jag har ingen vilja till makt: biografi över Tage Erlander. Den välkände Lundahistorikern Dick Harrison har nyligen kommit ut med en omfattande biografi över Tage Erlander på Ordfront förlag. I föredraget med samma titel som biografin kommer författaren att ge en bred presentation av denne vår hittills mest långvarige innehavare av posten som statsminister. Den närmare niohundrasidiga biografin är den första biografi som skrivits om Tage Erlander och beskrivs av förlaget som ett standardverk. Ett samarrangemang mellan Centrum för arbetarhistoria, Landskrona museum och ABF Nordvästskåne.

Onsdag 28/2, kl. 18.30 – 20, Bromölla bibliotek, Hermansens gata 22 i Bromölla.

Inge Eriksson är universitetsadjunkt i Europastudier med historisk inriktning vid Malmö högskola. På lediga stunder arbetar han med en doktorsavhandling som handlar om den lokala s.k. minneskulturen i Bromölla. Under rubriken Att minnas Ifö-verken berättar han om det lokala minnesarbetet och hur han använder arkivmaterial och intervjuer med olika personer med anknytning till Bromölla. Själv är han född och uppvuxen i samhället men lämnade det som 18-åring 1977. Ett samarrangemang mellan Centrum för arbetarhistoria, ABF Skåne Nordost och Bromölla bibliotek.

Onsdag 7/3, kl. 18.30 – 20, Burlövs bibliotek, Lommavägen 2 i Arlöv.

’Lite socker i botten’. Perspektiv på det svenska sockrets konsumtions- och kulturhistoria. Från att ha varit en eftertraktad lyxvara, importerad från tropikerna förvandlades socker under 1800- och 1900-talet till ett baslivsmedel som även idag står för en betydande del av kostens energiinnehåll. Sockerindustrin spelade här, tillsammans med bland annat utvecklingen av skolkök/hemkunskapsundervisningen, en viktig roll i att etablera en syn på socker som en självklarhet i många maträtter. Dagens kritiska diskussion kring sockrets vara eller inte vara i kosthållningen har dock även den en tämligen lång historia, som med varierande intensitet pågått parallellt med ökningen av tillsatt socker i våra livsmedel. Föredragshållare är Fredrik Björk är miljöhistoriker och verksam vid institutionen för urbana studier, Malmö högskola. I fokus för hans pågående avhandlingsarbete ligger den svenska sockerproduktionen och -konsumtionen under perioden 1880-1940. Ett samarrangemang mellan Centrum för arbetarhistoria, ABF Malmö och Burlövs bibliotek.

Torsdag 22/3, kl. 19 – 20.30, Höganäs bibliotek, Köpmansgatan 10 i Höganäs.

Johan A. Lundin är professor i historia vid Malmö universitet. Han har skrivit och medverkat i en rad böcker om bland annat folkrörelser och lokalhistoria. Kvällens föreläsning utgår från hans bidrag Den patriarkaliska bruksorten i boken Höganäs - från stenålder till millennieskifte. Här berättar författaren om hur bruksorten växte fram runt kolindustrin och om människorna som levde här då. Ett samarrangemang mellan Centrum för arbetarhistoria, ABF Nordvästskåne, Höganäs bibliotek, LO, PRO Höganäs.

Torsdag 12/4, kl. 19 - 20.30, Arbetarrörelsens arkiv, Porslinsgatan 3, Malmö.

Kata Dalström. Agitatorn som gick sin egen väg. Kata Dalström (1858–1923) föddes i en förmögen familj, gifte sig tidigt med en betydligt äldre man och fick sju barn. När hon vid trettiosex års ålder blev socialdemokrat var det en skandal som lät tala om sig. Hon valdes in i ledningen för det unga socialdemokratiska partiet men det var som agitator hon fann sin rätta plats i tillvaron. Snart var hon en megakändis, en levande legend, efterfrågad, älskad och beundrad som få. Men allt var inte politik: hon studerade också österländska religioner, var utövande spiritist och kallade sig buddhist. Det stormade ständigt omkring Kata Dalström vars privatliv var nästan lika turbulent som hennes politiska liv. Föredragshållare är Gunnela Björk, docent i historia vid Örebro universitet. 2013 skrev hon en biografi över Margaret Thatcher och hösten 2017 kom hennes kritikerrosade biografi om Kata Dalström. Ett samarrangemang mellan Centrum för arbetarhistoria, Arbetarrörelsens arkiv i Skåne och ABF Malmö.

Torsdag 19/4, kl. 18.45 – 20.15, Tomelilla bibliotek, Centralgatan 13 i Tomelilla.

Slakt i takt. Den svenska slakteriindustrins historia från sent 1800-tal till 1945 med särskilt fokus på Skåne. Den svenska slakteriindustrin etablerades i slutet av 1800-talet som en exportindustri inriktad på baconproduktion till Storbritannien. Under de första decennierna var den starkt koncentrerad framför allt i Skåne och Halland. Inspirationen till den industriella slakteriproduktionen liksom driftiga företagsledare och yrkesarbetare kom framför allt från Danmark. Den fackliga organiseringen skedde först i Slakteri- och Charkuteriarbetareförbundet och senare Livsmedelsarbetareförbundet och mötte inledningsvis stort motstånd från arbetsgivarna. Från 1930-talet inleddes en ny epok med etableringen av andelsslakterier över hela Sverige, utveckling mot mer avancerad livsmedelsindustri med mer av förädling och fredligare förhållanden på arbetsmarknaden. Föredragshållare är historikern Lars Hansson, vars doktorsavhandling handlar om slakteriverksamheten i Tomelilla. Lars är f.n. utvecklingschef på Emigranternas hus i Göteborg. Ett samarrangemang mellan Centrum för arbetarhistoria, ABF och Tomelilla bibliotek.

Lördagen 28/4, kl. 14.00 – 15.30, Statarmuseet i Torup.

De obesuttnas arkeologi 1700 – 1900 är titeln på ett föredrag av Martin Hansson, docent i arkeologi vid Lunds universitet. Föredraget handlar om ett pågående projekt vid Institutionen för arkeologi om hur de obesuttnas livsvillkor och kulturarv kan studeras och synliggöras. Projektet ska ge ny kunskap om historia, människor och deras materiella lämningar från tiden c 1700-1900. Framför allt ska levnads- och boendeförhållanden för de obesuttna studeras. Olika källmaterial, som skriftliga källor, kartor, inventeringar, stående byggnader och arkeologiska lämningar, ska kombineras, och utvärderas, i ett antal fallstudier från skilda sociala miljöer och landskap. Ett samarrangemang mellan Centrum för arbetarhistoria och Statarmuseet.


_______________________________________________________________________________________________
Arbetshistoriska seminariet vid Lunds universitet bedriver en öppen seminarieverksamhet som syftar till att öka den historiska förståelsen för samhällsförändring ur ett underifrånperspektiv. Verksamheten strävar efter att vara en mötesplats för akademiker och en intresserad allmänhet. För närmare upplysning ring Hans Wallengren 0768-825302.

 
   
   

webmaster@arbetarhistoria.org // Uppdaterad: 2018-03-16